Året i korthet

Under 2017 satsade Barncancerfonden 121 miljoner kronor på forskningsprojekt inom barncancer i den stora höstutlysningen. Ett rekordår, både i antalet ansökningar och utdelade kronor.
 - Vi satsar på fler ST-forskartjänster vilket är roligt och nödvändigt, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef.

Höstutlysningen är den största utlysningen av medel till forskningsprojekt inom barncancer som Barncancerfonden gör årligen. Den är en av flera som görs under ett år. Totalt delade Barncancerfonden ut drygt 201 miljoner kronor inom alla utlysningar under 2017. Förra året var ett rekordår, då både antalet ansökningar och beviljade kronor ökade. Totalt kom det in 197 ansökningar till höstutlysningen jämfört med 186 under fjolåret. Forskarna fick dela på 121 miljoner kronor jämfört med 2016 då summan landade på 87 miljoner kronor.

- Det är en kraftig ökning av summorna vilket är jätteroligt. Förklaringen ligger främst i att vi har utlyst pengar till ST-forskartjänster. Hittills har vi haft den utlysningen vartannat år men nu har vi bestämt oss för att dela ut anslagen varje år, förklarar Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden.

Syftet är att öka ST-läkarnas intresse för barnonkologi samt öka antalet kliniska forskningsprojekt.

- Under 2017 fick vi in fem ansökningar och har beviljat 12 miljoner kronor. Det här är ett väldigt bra sätt att locka in nya personer till området barnonkologi och det har fallit ut väl, säger Kerstin Sollerbrant.

I 2017 års höstutlysning har Barncancerfonden dessutom gjort en specialutlysning tillsammans med Hjärt-lungfonden. 5 miljoner kronor har delats ut till fyra forskningsprojekt som fokuserar på sambandet mellan hjärtproblem och cancer hos barn och unga.

Forskningsprojekt inom leukemi toppar anslagen, tätt följt av projekt inom hjärntumörforskning och neuroblastom. Två områden som är särskilt populära att forska kring är personligt anpassade behandlingar samt akuta och sena komplikationer. De områdena har också fått anslag i högre grad än andra.

En annan förklaring till Barncancerfondens rekordår med ökade anslag är att vi har infört tydliga riktlinjer för projektanslagens storlekar med fördefinierade anslagsnivåer för ökad likformighet mellan de olika forskningsnämnderna, vilket har lett till att de genomsnittliga beloppen per anslag har ökat.

Barncancerfonden är den största enskilda finansiären av svensk barncancerforskning. Med anslagens hjälp kan svenska forskare få det långsiktiga stöd som krävs för att fler barn ska kunna räddas.

Under 2017 fick Barncancerfonden in den största gåvan någonsin när en privat givare donerade värdepapper värda 50 miljoner kronor.
  - Tack vare gåvan kunde vi höja anslagen i höstutlysningen med cirka 20 miljoner kronor, säger Rebecka Winell, ansvarig för testamenten och stora givare

Det började med ett telefonsamtal via Barncancerfondens växel sent i höstas. En person ville prata med någon om en lite större gåva till forskning.

– Personen ville göra ett besök hos oss för att prata om att ge en gåva, hur det skulle gå till och varför hen ville ge. Dessutom ville hen ha mer information om hur vi arbetar med forskningsanslag och hur en gåva kan bidra till det, berättar hon.

Hen togs emot på kontoret i centrala Stockholm och berättade att det var ett radioprogram om barncancer och bristen på forskning inom barncancer som hade lett till tanken att ge en gåva. När Rebecka frågade hur mycket hen ville skänka trodde hon först att hon hörde fel.

– ”Jag vill skänka femtio miljoner i värdepapper”.
Det är det största gåva som Barncancerfonden har fått in under vår 35-åriga historia. Helt fantastiskt!
Personen hade inte någon direkt koppling till barncancer men i barndomen hade en nära familjemedlem dött i tidig ålder och det hade också betydelse. Nu var önskemålet att donationen skulle göra nytta inom forskningen mot barncancer. Givaren önskade att förbli anonym men vill ändå berätta om donationsbeslutet:

– Varför donerar jag? Ärligt talat har försynen under de senaste åren försett mig med mer kapital än vad jag behöver och mina arvingar behöver inte få allt. Är man i den situationen, och det är faktiskt förbluffande många som är det, då är det dags att donera. För min del har jag nu valt att donera till Barncancerfonden. Jag vet att det finns många forskningsprojekt inom området barncancer som behöver finansiering. Med min donation hoppas jag att fler projekt kan genomföras snabbare.
Och faktum är att Barncancerfonden, tack vare den stora gåvan, bland annat kunde höja anslagen i den stora höstutlysningen med drygt 20 miljoner kronor.
Den anonyme givaren hoppas nu att andra ska bli inspirerade av hens gest:

– Till andra som funderar på att donera vill jag säga, skjut inte på beslutet. Lyckokänslan blir stor när du kan säga dig själv att du har gjort något. Våndan blir plågsam så länge du går omkring och säger att du ska men kanske inte nu.

Att sälja den enorma aktieportföljen tog flera veckor. Fördelen med att donera värdepapper är att den som skänker slipper betala reavinstskatt då Barncancerfonden är befriad från det.

Barncancerfonden är en stor finansiär av svensk barncancerforskning som har bidragit till att cancersjuka barn som Felicia Udiljak, 9 år, i dag överlever. Men även om behandlingen är över, oroar sig föräldrar och syskon.

Familjen Udiljaks yngsta dotter Felicia har nyligen avslutat sin behandling för leukemi. Någonstans på vägen blev syskonen Linnéa och Oliver tonåringar, utan att någon riktigt märkte det. För syskonen har oron gått ut över arbetet i skolan. Mamma Therese och pappa Mikael är rädda för ett återfall.

I villan utanför Borås syns däremot inga spår av att något särskilt har skett. Skorna spiller över i hallen, Felicia letar efter sin kattröja i klädhögarna, tonårssyskonen sitter instängda på varsitt rum.

Storasyster Linnéa sätter sig vid köksbordet. Hon är 14 år gammal, ögonbrynen nogsamt markerade.

– Vi har blivit lite glömda. Felicia har fått all uppmärksamhet. Vi har blivit tonåringar och vi är...

– … JOBBIGA, hojtar Felicia.

Storebror Oliver kommer ut från sitt rum och slår sig ner.

De båda säger att de saknar förståelse från skolan.

– Det hade varit skönt med extra hjälp. Lärarna märker ju hur det gått för mina betyg, att de har sjunkit, säger Linnéa.

Medan föräldrar till cancersjuka barn erbjuds sjukskrivning måste syskon prestera som tidigare.

– Läraren försöker förstå och mina kompisar förstår verkligen inte alls och ibland blir det för mycket, säger Oliver.

– Det går inte att beskriva hur det är att ha ett syskon som har cancer. Det går verkligen inte. Man blir ledsen och mår dåligt och tänker på vad som kan hända, säger Linnéa.

Mamma Therese beskriver familjen:

– Vi är fyra stycken som är jättetrötta och en som är jättepigg. Så ska man komma tillbaka till det vanliga, det är skolor och jobb, säger hon.

Pappa Mikael lever fortfarande mitt i rädslan. Flera vänner som de lärt känna på sjukhuset har förlorat sina barn. Barn med samma diagnos som Felicia.

– Det känns som om man står framför en våg och inte vet åt vilket håll den ska tippa. Om vi ska klara oss eller inte. Och det är inte naturligt, barn ska inte gå före sina föräldrar, säger han.

Felicia blev färdigbehandlad i augusti 2017.

– Känslan nu efteråt är väldigt blandad. Jag är överlycklig och så lättad att hon lyckats ta sig igenom detta. Men sorgsen och förtvivlad för att hon varit tvungen att gå i genom det – och livrädd för att det ska komma tillbaka, säger Therese.

Felicia plockar fram en tröja med en katt från en krok i hallen. Nöjd.

– Den här framhäver mina ögon, konstaterar hon.

Sedan 2017 kan svenska barn med återfall ingå i en studie som kartlägger mål för riktad behandling. Nya behandlingar måste prövas vid kliniska prövningsenheter, så som HOPE.
 - Vi behöver prova nya mediciner för dem som inte kan botas i dag, säger Ingrid Øra, barnonkolog och ansvarig för HOPE.

I dag klarar sig 80 procent av de drygt 300 barn som drabbas av cancer varje år. HOPE (Hemalotogisk Onkologisk Prövningsenhet) finns för att 80 procent inte räcker.

- Utan att prova nya läkemedel i kliniska forskningsstudier kommer vi ingenstans. Resultaten från grundforskningen måste provas i verkligheten för att vi ska komma vidare. Dessutom hoppas vi att skräddarsydd behandling kan ersätta aggressiva cytostatika och strålbehandlingar i framtiden, säger Ingrid Øra, ansvarig för HOPE.

Alla barn har inte direkt nytta av att delta i en studie på fas I- och fas II-nivå. Men det är genom sådana studier som det går att fastställa om mediciner som i dag används på vuxna även fungerar för barn, och om barnen tål dem utan allvarliga biverkningar.

Genom HOPE och den motsvarande prövningsenheten i Göteborg är Sverige sedan 2016 anslutet till ITCC (Innovative Therapies for Children with Cancer), en europeisk paraplyorganisation för tidiga läkemedelsprövingar för barn.

Förutom att ge svenska barn möjlighet att delta i internationella studier främjar deltagandet samarbete och erfarenhetsutbyte för vårdpersonal.

- Det här är något alla inom barncancerområdet brinner för. Genom ITCC kan vi träffas på möten, följa den senaste utvecklingen och driva arbetet vidare tillsammans med kollegor och läkemedelsbolag, säger Ingrid Øra.

År 2017 öppnade sig möjligheten för svenska barn att delta i INFORM (Individualized Therapy for Relapsed Malignancies in Childhood). Detta är en tysk studie som gör genetiska analyser av tumörceller från barn som drabbats av återfall i syfte att hitta nya målinriktade behandlingsmöjligheter.

Återfall är oftast orsaken till att barn dör i sin cancer.

- Barncancerfonden gör det möjligt att vi även i Sverige kan erbjuda de svårast sjuka barnen att prova nya läkemedel mot cancer. Jag är tacksam för att kunna arbeta med detta under min tid som barncancerläkare, säger Ingrid Øra.

HOPE-enheten har sin hemvist vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Den drogs igång under 2016 på initiativ av familjen Malm, som förlorat sin son i cancer.

Barncancerfonden, paret Malms stiftelse Entrepreneurs for Good, samt fondinsamling via Karolinska institutet finansierar verksamheten.

Vid HOPE testas preparat som redan visat sig effektiva för vuxna patienter.

- Det här är lite som att titta in i framtiden. Drömmen att kunna bota alla utan att behandlingen skadar friska celler är drivkraften. Det kommer ta lång tid, men även barn måste få prova de nya cancerläkemedlen på ett kontrollerat vis, säger Ingrid Øra.

För tredje året i rad gav Barncancergalan - det svenska humorpriset tusentals nya barnsupportrar och pengar till barncancerforskning. 2017 slogs insamlingsrekord med 75 miljoner kronor till kampen mot barncancer.

Det var i oktober som Sveriges humorelit samlades tillsammans med cancerdrabbade barn och familjer för den tevesända Barncancergalan – det svenska humorpriset. Syftet med galan är att hylla det som får oss att skratta samtidigt som pengar ska samlas in till barncancerforskning. Att skratta är viktigt. Forskning visar att ett barn skrattar i genomsnitt 400 gånger varje dag. Men när någon drabbas av sjukdom kan det vara svårt att hitta det där skrattet och det är därför Barncancergalan – det svenska humorpriset ska prisa människor som får oss att skratta allra mest.

– Barn som behandlas för cancer och deras familjer befinner sig i en extremt tuff situation. Just när det är som jobbigast kan det kännas befriande att skratta och känna hopp, säger Anne Bergsten, varumärkesansvarig på Barncancerfonden.

Under 2017 års gala slogs insamlingsrekord. På två timmar blev 9 000 personer Barnsupportrar, månadsgivare, vilket på sikt ger 75 miljoner kronor till Barncancerfonden att använda i arbetet mot visionen att utrota barncancer. Under galan delades det ut priser av Måns Herngren och Hannes Holm. Galenskaparna och After Shave fick hederspriset till Gösta Ekmans minne och Shima Niavarani tog hem priset för Årets humorprestation för sin medverkan i musikalen ”Bullets over Broadway”. Vinnare av Barnens pris gick till Youtube-stjärnan Joakim Lundell. Han var märkbart rörd när han tog emot priset som han sedan gav vidare till bortgångne vännen Alexander Falk, som dog av sin barncancer i början av 2017.

– Det här är en jobbig och viktig gala. Den ligger mig nära om hjärtat. Inget barn ska behöva drabbas av cancer, sa Joakim Lundell från scenen.

Galan är ett samarbete mellan Barncancerfonden, Discovery Networks Sweden, som äger Kanal 5, och produktionsbolaget FLX. Programledare för galan var Carina Berg.

– Det var en helt otrolig känslomässig berg- och dalbana, men herregud vad det slutade på topp. Vilka siffror det blev! Det har att göra med de här fina familjerna som väljer att dela med sig av sina öden, sammanfattade hon kvällen.

En robot gör det möjligt för cancersjuka barn och ungdomar att ta del av skolarbetet från sjukhuset eller hemmet. Nu är 42 robotar på väg ut till landets skolor tack vare bidrag från Barncancerfondens partner Bauhaus.

Rasmus Karlsson, 13 år, är sjuk i akut lymfatisk leukemi. Sjukdomen innebär många och långdragna behandlingar, infektioner och dagar på barncanceravdelningen. Rasmus blir trött av behandlingarna och ibland är det för jobbigt att ta sig till skolan och delta i skolarbetet på plats. Men nu finns det en uppfinning som gör att han kan delta i undervisningen och klassgemenskapen på distans, hemma eller från sjukhuset. Roboten AV1 och Rasmus är en av de första i Sverige som fått testa den.

– Jag hänger med bättre i skolan tack vare roboten. Jag förstår vad jag ska göra, berättar han.

Roboten AV1 är en norsk uppfinning som hjälper långtidssjuka barn att följa undervisningen. Roboten tar elevens plats i skolbänken och är ihopkopplad med en surfplatta i barnets hem. Via den kan barnet sedan kommunicera med lärare och klasskompisar. Tack vare en check på 1,5 miljoner kronor från byggvaruhuskedjan Bauhaus, en av Barncancerfondens huvudpartners, är nu 42 robotar på väg ut i skolorna via de sex barnonkologiska centrumen i Sverige.

– Skolroboten fungerar som en förlängning mellan barnet som behandlas för cancer och skolan. Barnet tappar inte kontakten med vare sig skolan eller undervisningen under vårdtiden, något som är otroligt viktigt, säger Isabelle Ducellier, generalsekreterare på Barncancerfonden.

För Rasmus är skolroboten numera hans ögon och öron i klassrummet.

– Jag föredrar roboten i stället för att gå i sjukhusskolan. Via den kan jag följa lektionen, räcka upp handen, ställa frågor och till och med viska till min bästis Vilgot, förklarar han.

---

Fakta om AV1

AV1 blir barnets ögon och öron i skolan när barnet inte kan vara där.

Med hjälp av 4G-teknik kan roboten användas i stort sett överallt.

AV1 är utformad för att vara användarvänlig och anpassad efter barnets behov. När barnet kopplar upp sig från en surfplatta startar roboten. Barnet kan se och höra allt som händer i klassrummet via en kamera och delta genom att prata via en högtalare.

Under förra året utbildades 60 barn- och undersköterskor i barnonkologisk omvårdnad. På schemat stod bland annat föreläsningar om palliativ vård, omvårdnadsforskning och transkulturell vård. Hösten 2018 startar en ny kurs i medicin.

Barncancerfonden finansierar flera olika specialistutbildningar inom barnonkologi för sjuksköterskor och läkare, men nu även för barn och undersköterskor.

– Barn- och undersköterskor är yrkesgrupper som är viktiga på de barnonkologiska avdelningarna men som inte har den medicinska eller specifika utbildningen för barncancer. Syftet med den här kursen är därför att uppmärksamma grupperna och deras behov. Det har kommit många nya behandlingar och därför är det viktigt att höja deras kompetens, förklarar Kirsti Pekkanen, specialistsjuksköterska vid barncancercentrum i Göteborg och ansvarig för Barncancerfondens utbildningar.

Barncancerfonden betalar utbildning och internat för de som deltar, något som är möjligt tack vare alla givare som bidrar med medel. Tjänstledighet och resor finansieras dock av arbetsgivaren. De första två utbildningstillfällena för barn- och undersköterskor var under den senare delen av hösten 2017 och platserna blev snabbt fullbokade. 60 deltagare från hela landet var med på föreläsningarna, som pågick under fyra dagar.

– Vi hade några av våra bästa omvårdnadsforskare med som bland annat pratade om palliativ vård, socialt liv, psykosociala aspekter, behandlingar, kulturskillnader och lite kring hur barn med olika diagnoser ska vårdas, säger Kirsti Pekkanen.
Utvärderingarna är mycket positiva men ett önskemål sticker ut, berättar Kirsti Pekkanen.
– Deltagarna vill ha en utbildning med mer medicinskt innehåll. Därför kommer vi att genomföra en sådan kurs under senare delen av 2018. Det kommer att höja deras kompetens ytterligare och leda till att de på ett ännu bättre sätt kan vårda cancersjuka barn.

---

Fakta: Barncancerfondens utbildningar

• För att på bästa sätt kunna möta cancersjuka barns behov erbjuder Barncancerfonden utbildningar och praktik för läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal.
• Under 2017 gavs den första utbildningen i barnonkologisk omvårdnad för barnsköterskor/undersköterskor.
• Barncancerfonden finansierar en nationell utbildning i barncancervård för barnläkare.
• Barncancerfonden finansierar utbildning i barnonkologisk vård för sjuksköterskor som kommer i kontakt med barn med cancer.
• Sedan 2015 finns det en kortare sjuksköterskeutbildning som ska fungera som en basutbildning för nya sjuksköterskor. Utbildningen ges vid två tillfällen per år.
• Barncancerfonden ger ekonomiskt bidrag till olika yrkeskategoriers fortbildning för att de på bästa sätt ska kunna möta barnens behov. Fortbildningsbidraget kan användas av alla personalgrupper som arbetar med cancersjuka barn och kan till exempel täcka kurs- och konferensavgifter eller resor i samband med utbildningen.

Lagen i Team Rynkeby God Morgon har cyklat in många miljoner kronor för kampen mot barncancer. Förra året blev det nästan 27 miljoner till Barncancerfonden.
  - Det mycket stora bidrag som kommer från Team Rynkeby God Morgon behövs för att vi ska kunna göra långsiktiga satsningar, säger Åsa Blomberg, chef för företagsinsamling på Barncancerfonden.

Team Rynkeby God Morgon är en del i ett nordiskt välgörenhetsprojekt som varje år samlar in pengar till Barncancerfonden. Deltagarna är organiserade i olika lag som gemensamt cyklar till Paris. Rynkeby God Morgon täcker de centrala kostnaderna medan deltagarna står för sina egna via en anmälningsavgift på cirka 24 000 kronor. Från Sverige deltog 13 lag med totalt cirka 450 cyklister under 2017. Tillsammans cyklade de in 27 miljoner kronor till Barncancerfonden.

– För att fler barn ska överleva sin cancer krävs forskning och forskning kostar pengar. När vi finansierar barncancerforskning är det viktigt att kunna göra långsiktiga åtaganden eftersom det tar tid att nå resultat. Därför är det här stora bidraget från Team Rynkeby God Morgon oerhört betydelsefullt för att satsa långsiktigt i kampen mot barncancer, säger Åsa Blomberg.

Den första cykelturen gick 2002 och var då ett initiativ från anställda, 2011 inleddes samarbetet med Barncancerfonden.

– Samarbetet med Barncancerfonden genom Team Rynkeby God Morgon har fungerat otroligt bra. Det är en välkänd organisation med ett behjärtansvärt ändamål. Vi är stolta över att få bidra varje år, säger Magnus Berntsson, vd på Eckes-Granini.

Under våren 2017 såldes Rynkeby Foods A/S till det tyska juiceföretaget Eckes-Granini. Försäljningen innebar en omorganisation och att Team Rynkeby Fondens drift i Sverige, Norge och Finland har placerats under de nya ägarnas varumärke ”God Morgon”.

– När Eckes-Granini köpte Rynkeby Foods var det viktigt för oss att hitta ett sätt att behålla Team Rynkeby eftersom initiativet är otroligt stort, säger Pernilla Morén, Senior brand Manager för God Morgon juice.

Pernilla Morén understryker att det finns en stark affärsnytta i att konsumenter förknippar företaget med något som gör gott.

– Initiativet syns och märks, alla cyklister är ambassadörer för varumärket och de syns på många olika ställen i landet. Nu vill vi göra Team Rynkeby God Morgon ännu större och bättre, säger hon.

---

Fakta: Team Rynkeby

• Team Rynkeby grundades år 2002 i Danmark, då elva motionscyklister med anknytning till den danska juiceproducenten Rynkeby Foods A/S beslutade sig för att cykla till Paris för att se avslutningen av Tour de France. De fick pengar över som skänktes till barncanceravdelningen på Odense Universitetshospital, en ny tradition var därmed född.
• I dag är Team Rynkeby – God Morgon en del i ett nordiskt välgörenhetsprojekt som varje år samlar in pengar till barn med cancer. Alla deltagarna är organiserade i lag som gemensamt cyklar till Paris.
• Deltagarna i Team Rynkeby – God Morgon täcker själv sina kostnader i anslutning till sitt deltagande. Samtidigt täcker Rynkeby Foods A/S och God Morgon alla projektets centrala omkostnader, och därmed går alla bidrag – stora som små – oavkortat till de organisationer som Team Rynkeby Fonden samarbetar med i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Färöarna och Island. I Sverige går alla insamlade pengar oavkortat till Barncancerfonden.
• I dag består projektet av 1 900 motionscyklister och 450 funktionärer fördelade på 48 lokala lag från Sverige, Danmark, Finland, Norge, Färöarna och Island. Deltagarna väljs ut bland tusentals sökanden som fyllt i en ansökningsblankett på Team Rynkeby – God Morgons webbplats.
• År 2017 donerade Team Rynkeby – God Morgon 83,1 miljoner svenska kronor till kampen mot barncancer – Barncancerfonden fick 26,7 miljoner kronor.

Förra året sprang tjejer runt om i landet in 1,75 miljoner kronor till barncancerforskningen.
 - Det är så klart väldigt roligt för oss och för Barncancerfonden, säger David Fridell, marknadschef på Marathongruppen, som arrangerar Vårruset.

Sedan två år tillbaka har Barncancerfonden ett samarbete med Vårruset, världens största motionsserie för kvinnor. Under 2017 fick Barncancerfonden in 1,75 miljoner kronor tack vare alla som deltog. Pengarna kom från anmälningsavgiften där varje deltagare bidrog med 15 kronor samt från frivilliga gåvor på 15, 25 eller 50 kronor.

– Varenda löpare är med och bidrar i kampen mot barncancer genom sin medverkan. Många valde dessutom att bidra ytterligare och det är vi mycket glada för, säger Isabelle Ducellier, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Under alla lopp fanns personer från Barncancerfonden – och barncanceröverlevare  på plats och i slutet av några banor möttes deltagarna av Barncancerfondens starka symbol för hopp – den blå stolen – för att påminna om målet.

Anledningen till att Vårruset har valt att samarbeta med Barncancerfonden var resultatet av en undersökning som genomfördes för två år sedan.

– I den såg vi att våra deltagare efterlyste att vi samarbetar med en välgörenhetsorganisation som arbetar för barn i Sverige, säger David Fridell, marknadschef på Marathongruppen, som arrangerar Vårruset, och fortsätter:

– Därför blev det Barncancerfonden. De passar vår målgrupp på ett mycket bra sätt. I dag ser vi att samarbetet leder till en stark affärsnytta. Fler deltagare springer och det gör att vi kan skänka pengar till Barncancerfonden som våra deltagare önskar, säger han.

Under 2017 deltog 105 000 kvinnor på någon av de 19 orter där loppet arrangerades. Det är cirka 10 000 fler än innan samarbetet.

– Det är lätt att leda det i bevis att vårt samarbete är en bidragande orsak till att fler springer loppet. Det är så klart väldigt roligt för oss och för Barncancerfonden, säger David Fridell.

Vi hoppas att ännu fler deltagare ska springa ihop pengar till Barncancerfonden under 2018.

– Vi kommer att koppla på fler insamlingar och sponsorer. Dessutom blir det intervjuer med någon drabbad från vår scen. Det är viktigt att vi bjuder på det positiva, att deltagarna får en historia som kan peppa under loppet, konstaterar David Fridell.

Vårrusets värderingar – gemenskap, engagemang och att försöka lyfta det friska utifrån sin egen förmåga – står också i samklang med Barncancerfondens värderingar.

– Vårruset är fantastiskt. Det är en sådan energi och kraft bland alla kvinnor. Vi är jätteglada över samarbetet och värderar det högt, säger Elinor Westerberg, på Barncancerfondens företagsinsamling.

I fjol yogade människor över hela världen in över 600 000 kronor till barncancerforskning.

– Tack vare evenemanget har vi nått en helt ny målgrupp, säger Eleanor Rendahl, projektledare för idrottsevent på Barncancerfonden.

Barncancerfonden arrangerar sedan tidigare event för bland annat cykling, spinning och simning. Idén att arrangera ett Yoga of Hope kom från Shama Persson som är mamma till Rachel Bråthén även känd som Yoga Girl. Rachel är nybliven mamma, influencer och yoga-älskare. På Instagram där hon kallar sig Yoga Girl har hon över två miljoner följare.

– För mig är det en självklarhet att stötta kampen mot barncancer. Som nybliven mamma känner jag ett stort engagemang för de familjer som drabbas. Jag vill göra allt jag kan för att öka medvetenheten om barncancer, säger hon.

Resultatet blev en dag med ett globalt yoga-event den 18 november i fjol då yogis världen över var inbjudna att hålla klasser. Att delta kostade motsvarande 100 kronor. Rachel Bråthén höll en lektion via sin plattform. Det gick även att bidra till insamlingen utan att yoga.

– Yoga är ett fantastiskt sätt att sammanföra människor, konstaterar Rachel Bråthén.
Sammanlagt deltog 327 klasser varav 265 i Sverige och 62 i andra länder. Totalt samlades det in 614 000 kronor till barncancerforskningen av 4312 deltagare.

– Helt fantastiskt bra, säger Eleanor Rendahl, projektledare för idrottsevent på Barncancerfonden. Jag besökte några klasser och det var en sådan fin stämning och väldigt uppskattat. För oss på Barncancerfonden är det väldigt bra att vi kan lyfta vårt ändamål i den här helt nya målgruppen. Från deltagarna fick jag höra ”äntligen kan vi bidra och vara med på något vi tycker om att göra”. Det är väldigt roligt.

Barncancervården i Sverige behöver mer resurser. För att uppmärksamma den tuffa situationen i vården lanserade Barncancerfonden opinionskampanjen "Om jag var socialminister" under 2017. Filmen med Freja, Axel och Isak har fått en miljon visningar.

I filmen ”Om jag var socialminister” riktar Freja, Axel och Isak sina uppmaningar till socialminister Annika Strandhäll. Huvudpersonerna har själva varit sjuka i cancer och Barncancerfonden valde att låta dem stå för budskapet om personalbristen och dess konsekvenser för dem som drabbas. Filmen har visats en miljon gånger och delats 23 000 gånger på Facebook – helt organiskt.

Efter att kampanjen rullat i ett par dagar kontaktade Annika Strandhäll de tre barncanceröverlevarna och bjöd in dem till en dags praktik på Socialdepartementet.

– I stället för att låta Barncancerfonden vara den primära rösten ville vi sätta tre barncanceröverlevare i centrum, och jag tror att det är en av anledningarna till att kampanjen fick så stor uppmärksamhet. Genom att sedan sprida deras berättelser och upplevelser i sociala medier lyckades vi skapa uppmärksamhet och engagemang för frågan både bland allmänhet, vårdpersonal och beslutsfattare, säger Amelie Furborg, ansvarig för press och PR på Barncancerfonden.

Kampanjen var en fortsättning på en granskning av vårdsituationen vid barncanceravdelningarna, som Barncancerfonden gjorde under året. Den visade bland annat att bristen på sjuksköterskor gör att det inte går att hålla alla vårdplatser öppna, samt att barn ibland får vård på andra avdelningar, som inte är cancerspecialiserade. Det visade sig också att cancersjuka barn ibland måste resa till andra städer för att få livsnödvändig vård.

Efter kampanjen har Socialdemokraterna avsatt 500 miljoner kronor till cancervården i sin budget, och lovat att ett prioriteringsområde är barncancervården.

– Vi välkomnar att Socialdemokraterna vill satsa på cancervården, och att man inkluderar barncancer i satsningen. Vår granskning visade på en stor brist på vårdpersonal och specialister inom barnonkologin, vilket är ett hot mot en fullgod barncancervård. Vi är glada att frågan nu ligger högt på beslutsfattarnas agenda, säger Amelie Furborg.

Företaget Ahlsell bidrog under 2017 med två miljoner kronor till Barncancerfonden.
 - Barncancerfonden gör en otroligt viktig insats i sitt arbete för att stödja barncancerforskningen. Det värderar vi högt, säger Magnus Nordstrand, inköpsdirektör på Ahlsell.

Ahlsell, som är huvudpartner till Barncancerfonden, är distributör inom installationsområdet och säljer produkter inom VVS, el, kyl och bygg. För Barncancerfondens räkning tog företaget under början av 2017 fram 150 000 LED-reflexer med Barncancerfondens logotyp. Dessa har sålts i Ahlsells butiker.

- Reflexerna kommer att säljas in till återförsäljare inför nästa mörkersäsong. När alla sålts kommer det att generera sex miljoner kronor till oss. Vi är väldigt tacksamma för det och för att vi har det här samarbetet, säger Elinor Westerberg på Barncancerfondens företagsinsamling.

Förutom att bidra med reflexer lanserade Ahlsell en mer hållbar markeringsspray utvecklad för byggbranschen, där fem kronor för varje såld spray gick till Barncancerfonden. Dessutom valde Ahlsell att, istället för att ge personalen julklappar, skänka 350 000 kronor i julgåva i början av året. Man har även arrangerat en myntinsamling. Totalt sett bidrog Ahlsell med två miljoner kronor under 2017.

- För oss är det viktigt att bidra till ett bättre samhälle och samarbetet med Barncancerfonden är ett viktigt initiativ, menar Magnus Nordstrand.

Ahlsell har tidigare haft flera olika samarbeten med välgörenhetsorganisationer, men sedan ett par år tillbaka har man valt att bara samarbeta med Barncancerfonden. Anledningen är de vill ha kontinuitet i arbetet. Att Barncancerfondens arbetar med forskning, var också viktigt för beslutet om samarbete. Dessutom är deras målsättning att vara branschledande inom hållbarhet och att ta fram nya produkter ihop med Barncancerfonden är ett unikt sätt att få med sig själva kärnverksamheten in i CSR-samarbetet.

- Vi ville satsa allt vårt engagemang på Barncancerfonden i stället för att sprida ut det på flera olika aktörer. Samarbetet med Barncancerfonden är en del i vårt hållbarhetsarbete. Den kanske viktigaste effekten av den här satsningen är stolta medarbetare som känner att vi på Ahlsell bidrar till ett viktigt ändamål. Samtidigt får vi möjlighet att sprida information om vårt hållbarhetsarbete och sociala ansvarstagande i vårt inköpsarbete. Det i sin tur kan leda till fler nöjda kunder, säger Magnus Nordstrand.